luckyfutures

Idag är det verkligen vår. Jag gick upp vid halv tio och hann träna både löpning och styrka innan det var dags att dra sig neråt för att besöka mormor och morfar och flumma loss med kusinerna en stund. Blev några bra foton idag också. Väldigt bra!

Nu sitter jag och funderar på om jag ska ta Mika i öronen (haha) och ta med kameran ut och fota lite. Egentligen vill jag ha en annan låt men nehe. Jag får fixa mig det på nåt sätt.

Dagens:

Fredag och äntligen lov. Känns ju inte fel. Den här fredagen började innan torsdagen ens kändes som den var slut. Med andra ord, när klockan var tolv i natt var jag fortfarande klarvaken. Jag hade fått sms av Klara om Sture Linnérs död, vilket ju självklart var lite chockerande eftersom när vi träffade honom för två månader sen var han pigg som bara den, och det är sorgligt att han är borta. Så efter lite sms till Klara och lite musik somnade jag äntligen, med Jimmy Eat Worlds Hear You Me i öronen, ganska passande.

Sen flöt dagen med bara språk på rätt bra och jag kom hem rätt fort. Sen har jag inte gjort så mycket vettigt, mest målat naglarna för det är kul. Och ikväll är det party på g. Har inte en blekaste aning om när och var jag ska vara innan, och jag vet inte vad jag ska ha på mig, men sånt löser väl sig till slut.


On sleepless roads the sleepless go
May angels lead you in.

För övrigt en av de bästa låtarna som finns.

Klockan är inte ens tio. Och här sitter jag i skolan och väntar på att tiden ska gå. Jag har redan slutat. Om lite mer än en timme ska jag klippa mig så jag orkade inte gå hem emellan, rätt onödigt kan jag tycka. Men sen ska jag hem och träna styrka och äta lax och se på film och läsa bok och lyssna på musik. Ah, livet leker när man slutar klockan nio.

Sen att det är tisdag och det är House är ju inget man klagar på, speciellt inte när man kan se det i sin egen säng. Då är det snäppet bättre faktiskt.

Och så regnar det så snön lär ju försvinna snabbare, fast att gå hem i regn är väl inget kul. Men jag får ju användning av mina cirka 10 låtar som handlar om just regn. Först ut blir Mikas Rain och Joe Purdys I love the rain the most. Sa jag inte att livet leker när man slutar klockan nio?

Nu ska jag, hmm, ja göra nåt annat än att tråka ut er med mitt snack om regn, musik och lax. Over and out!

Medan halva stan gör sig redo för fest och dans gör jag raka motsatsen. Jag sitter på en stol och lyssnar på musik av Jack's Mannequin, Dixie Chicks och Van Morrison, ganska härlig blandning. Slänger in lite Nickelback också, aldrig fel.

Idag stod shopping i Jönköping med mamma på schemat. Mycket trevligt och det blev en del shopping för mig, känns bra. Sen ska vi till mormor och morfar för tacoskväll och melodifestival. Inte helt fel tycker jag. Dock tror jag att jag ska ta med mig mitt popcornpaket så jag har nåt att gnaga på när de andra tuggar godis. Och så hoppas jag att alla festande galningar tar det lugnt och tänker på mig under en dans, det skulle väl inte skada? Haha.


Halmstad 2009, inte så tokigt.

Förresten: Årets första vårtecken: Jag åt glass utomhus utan att tycka att det kändes fel. Inte dåligt.

Host host. Hmm, ibland skriver jag det jag tänker, ibland det jag säger. Nu blev det helt enkelt det enda jag yttrade, några härliga hostningar (heter det verkligen så?). Och ibland är det jag tänker ganska snurrigt.

Idag var det spanska där vår spanskalärare sa till mig och Emmy att hon älskar oss, sen natur där vår lärare pratade sånt man inte bryr sig om, men vi antecknar ändå, sen latin som kan ha varit roligast idag. Det var pjäs, det var massa skratt och det var latin helt enkelt. Som det ska vara. Sen var det projektmöte med korv i bröd och en halv semla på det. Och imorgon ska vi redovisa. Därför ska jag, som är nattmänniskan nummer ett, gå och lägga mig nu, 22.28 och sova in allt om Sture Linnér och Parthenon. Kan gå bra.

Att inte glömma vatten, alvedon, halstabletter, usb och bok är mitt mål imorgon. Och klara redovisningen galant.
God natt!


Jag på väg till Stockholm med det bästa latingänget som finns. Klaras bild.

Jag är typ sjuk. Jag har nästan feber. Jag har konstigt ont i hela kroppen och känner mig stel i fingrarna. Och det kan inte komma mer olägligt. Det hade varit så mycket bättre om det hade varit nästa vecka. För den här veckan finns det bara dåliga saker med att vara sjuk.

- Det är Vasaloppet på söndag. Min pappa ska åka. Detta leder till att han knappt vill prata med mig just nu. För blir han också sjuk och inte kan åka blir han nog inte så glad. Så jag gömmer mig i källaren medan han pratar om att låna farmor och farfars hus.
- Jag ska gå i skolan hela 6 dagar den här veckan. Jag ska vara i skolan på lördag och göra Cambridge-examen. Scary. Är jag inte fokuserad kommer det gå åt fanders som man säger.
- Vi har projektredovisning på fredag, alltså hinner jag inte ens vara hemma och vila upp mig trots att mitt huvud bankar livet ur mig.
- Jag ska till Göteborg på söndag, till The Studio. Det är väl tanken i alla fall. De ringde nyss, jag vågade inte svara. Jag vet ju inte förrän imorgon om det blir av. Men det är inte för sent då så ha!
- Jag fryser halvt ihjäl när jag lägger mig, jag fryser halvt ihjäl när jag vaknar och ska upp men mitt i natten där någonstans vaknar jag klockan 3.34 för att jag är VARM.
- Och slutligen, jag blir alltid sugen på att träna när jag verkligen inte kan. Antingen mitt i natten runt tolv eller då jag är sjuk och inte får. Så gissa om jag bara vill sätta på mig skorna och springa ut och träna nu.

Nästa gång jag blir sjuk ska jag försöka passa in det så jag hinner vara hemma från skolan och vila upp mig.
Adios.

Och jag saknar ett litet hjärta som var på tok för länge sen man träffade.

Igår satt jag och lyssnade på Jack's Mannequin, de har med en låt i filmen Snakes On A Plane och helt ovetandes snubblade jag på en ny låt, av ett nytt band och låten, som heter Wine Red, är galet bra. Känns liksom bra i hela kroppen. Härligt.