But you're killing everything in me

Som vanligt när mitt liv känns jobbigt och något svårt har hänt, tar jag en bloggpaus. Visst att jag inte varit duktig på att skriva på länge ändå. Men just nu kommer det dröja några veckor, kanske månader innan jag skriver igen. För jag vill inte vara en som sprider annat än glädje, och just nu är det inte vad jag kan klara av. Så vi hörs, någon gång, glöm inte av mig. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0