luckyfutures

Den där tröttheten jag kände i morse är som bortblåst. Jag är inte ens trött längre. Men det får nog bli sängen nu. Spanskan är inte ens i närheten av klar, men jag löser det på något sätt, i värsta fall får jag väl förklara precis allt för min lärare. Säga vad som har hänt så kanske hon förstår.

Det var skönt att träffa Julia och Johanna i eftermiddag, det var skönt att prata med Malin på telefon ikväll, det var skönt att smsa med Lisa, det är skönt att ha alla jag har. Jag har lärt mig vilka jag verkligen litar på och jag är oerhört glad att jag har de jag har. Mina guldtjejer.

Jag tycker det känns rätt bra att veta att det är så många som står på min sida, det är många som stöttar mig. Till och med från oväntat håll. Det känns bra.

Hur arg jag än är så föredrar jag ilskan framför sorgen, det är lättare att hantera den. Det är lättare att vara arg än att vara ledsen. Det känns skönare på något sätt.

Nej men som sagt, sängen väntar, jag ska nog sova lite, ladda för TB imorgon. Tyvärr, endast speciellt informerade får veta vad TB är, men det är det vi kör på. Och jag ska visa dem som stöttar mig hur mycket jag uppskattar det.

På ett sätt tycker jag att morgondagen ska bli ganska intressant. På ett eller annat sätt.


In a perfect world this could never happen.