Days like these

Ja, det var ett tag sedan jag skrev. Ja jag har egentligen haft en del att skriva om. Som när jag var i Göteborg och fick reda på att en fin vän ska ha barn, eller som när jag spenderade förra helgen på underbara Johannesvik Camping med två löppass, bad och nagelvård och räkor. Och som när jag spontant börjar närma mig denna sommarens dröm. Mer om det om det går vägen, lovar att uppdatera mer nu. Snart i alla fall, jag har fyra dagar kvar att jobba och sen är jag ledig i tre hela veckor. Men tiden har inte räckt till det senaste, tiden går alldeles för fort. Jag spenderade helgen hos mina favoriter i Göteborg och vill efter denna mardrömsdag på jobbet spola fram tiden till nästa gång jag får sova utan att ställa klockan och nästa gång jag får mysa med min favorithund igen. Och Valle så klart. Men tiden går fort.
 
För tillfället är det en sliten Matilda som skriver. Jag har ont i hela kroppen av olika anledningar, en hals som värker av okänd anledning och är även anledningen till att jag inte kunde sätta mig på den efterlängtade spinningcykeln som står i garaget och väntar på mig och mina trasiga benhinnor. Och min handled som snart inte klarar av att ens hålla pennan ordentligt när jag skriver. Och ja, jag är trött och idag lite bitter. Men jag går in på min app på telefonen som visar de där 4 dagarna som är kvar att jobba och jag tänker. 4 dagar, det är otroligt lite. Och helt plötsligt gör det inget att jag inte är på topp denna dag och att hela kroppen har längtat efter sängen sedan imorse. För 4 dagar, det är ingenting.
 
Nu: te med honung och citron, några halstabletter, några Alvedon, lite Psych och sen sova. För det har jag väntat på hela dagen.
Lilla Bala och en vildhäst. Hyffsat vild i alla fall. Som jag älskar denna hund. Jag trodde aldrig jag skulle falla för ett djur så som jag fallit för Bala. Stor kärlek.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0