luckyfutures

Trött är bara förnamnet idag. Det blir lätt så när man sover 4,5 timmar. Det blir lätt så när man vaknar kvart över nio och vägrar somna om igen. Inser att man inte hinner somna om igen. För man ska plugga religion, man ska plugga svenska och man ska försöka lite spanska. Men ärligt, spanskan sjönk ganska mycket i prioritet igår. Och nu är religionen klar och svenskan börjar ta form i huvudet igen. Så när klockan närmar sig eftermiddag och Julia och Johanna kommer över på lite film och glass, då tänker jag inte plugga mer. Det blir en Ben & Jerry's, det var alldeles för länge sen för att nämna högt.

Jag har många gånger förut i mitt liv märkt att bästa sättet att få ut ilska är att träna, box hade ju suttit rätt fint vill jag lova. Men löpning funkar otroligt bra det med. Jag och min musik en halvtimme runt min spontana runda, jag springer dit fötterna vill så att säga. Det är enda träningen då det bara blir som det blir. Jag bara springer dit jag springer. För en stund har jag noll koll på vad kroppen vill. Huvudet hänger bara med. Det är otroligt berfriande.

Så därför ska jag springa. Långt, länge. För att få den där känslan att för en halvtimme försvinner allt. Är jag inte tillbaka om en timme kanske någon bör sätta ut en sökpatrull, innan jag kommer för långt bort.

Steady feet, don't fail me now
Gonna run till you can't walk